KOL för allmänheten

Ladda hem artikel som PDF

Vad är KOL ( Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom )?
KOL är en lungsjukdom som nästan alltid beror på rökning. I Sverige är allvarlig KOL hos personer som inte rökt mycket sällsynt. I vissa andra länder har även andra skadliga faktorer stor betydelse. Dit hör t ex  kontakt med rök i dåliga bostäder med öppen eld.

KOL är en kronisk sjukdom. Detta innebär att om man drabbats av KOL så får man dras med sjukdomen. Medicinering kan ge viss hjälp men inte bot. Sjukdomen är också progressiv vilket innebär att den med tiden blir värre och det enda som kan förhindra detta är att man slutar röka. Typiskt för sjukdomen är luftvägsobstruktion som beror på att luftrören är trånga och det medför att det blir svårt att andas, framför allt att andas ut. Den som har KOL har således obstruktiva andningsbesvär

KOL angriper lungans minsta luftrör och de små lungblåsorna ( alveolerna ), som sitter längst ut i lungan i slutet på luftrörsträdet. Lungblåsorna har den viktiga uppgiften att ta upp syrgas ur luften. Vid KOL förstörs lungblåsorna och ersätts av ett mindre antal stora blåsor, så kallade emfysemblåsor. Emfysem är således en del i sjukdomen KOL. De små luftrören blir inflammerade vid KOL och detta leder till att ärr bildas så att de små luftrören blir trånga. Denna sjukdomsyttring brukar kallas bronkiolit. Emfysem och bronkiolit är således de sjukliga förändringar som tillsammans ger upphov till sjukdomsbilden KOL.

Patienter med KOL har också ofta inflammation i de större luftrören. Detta leder till att de celler i luftrören som bildar slem ökar i antal och därmed ökar slembildningen i luftrören. Många patienter med KOL har därför hosta med slem. Detta brukar betraktas som en sjukdom för sig. Denna sjukdom i de stora luftrören som visar sig i hosta och slembildning kallas för Kronisk bronkit. Kronisk bronkit beror precis som KOL i de flesta fall på rökning.

De trånga luftrören leder till att andningen försvåras hos KOL- patienter. Det blir svårare än normalt att göra en snabb och häftig utandning. Detta kan man påvisa med ett andningsprov, en så kallad spirometri. Den mängd luft man kan andas ut vid en så snabb utandning som möjligt under en sekund kallas forcerad ensekundsvolym ( FEV1 ). FEV1 är nedsatt vid KOL.

Skadan på alveolerna, emfysemet, leder till att det blir svårt att ta upp syrgas i lungan. Detta bidrar till andfåddhet, som är typiskt vid KOL.

Hur vanlig och hur allvarlig är KOL?
400000 till 700000 personer i Sverige kan beräknas lida av KOL. KOL är en allvarlig sjukdom som kan leda till svår invaliditet och man kan avlida i förtid av KOL. Mer än 2000 personer dör årligen i Sverige på grund av KOL och dödsfallen har ökat starkt ända sedan –70 talet. Mycket talar för fortsatt ökning särskilt bland kvinnor.

Med spirometri kan man nu upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede och ibland kan man upptäcka förstadier till sjukdomen. Många  som får diagnosen KOL nu för tiden, har sjukdomen i ett sådant tidigt stadium. Avbryter man då sina rökvanor brukar sjukdomen bromsa upp och följderna blir då inte allvarliga. Diagnosen KOL innebär således inte en dödsdom men sjukdomen skall tas på allvar.  Har man fått diagnosen KOL skall man fundera igenom sin livsstil och framför allt sina rökvanor.

Hur visar sig KOL?
I början ger KOL inga symtom. Hosta, slem i luftrören och nedsatt kondition med andfåddhet vid ansträngning är tidiga varningstecken. Stillsamma personer som inte sätter sin andningsförmåga på prov kan förlora mer än hälften av sin andningsförmåga på grund av KOL utan att uppleva sig som sjuka. När andningsförmågan sjunker ytterligare brukar emellertid symtomen komma ganska fort och bli snart allt värre. Andfåddhet vid ansträngning är det mest typiska symtomet. Infektionsperioder med hosta och missfärgat slem är vanliga. Då sjukdomen blir värre får den karaktär av en allmänsjukdom eftersom flera organ som t ex hjärta, muskler och skelett blir påverkade. Blir andningsförmågan tillräckligt nedsatt kan man behöva hjälp med långvarig syrgasbehandling för att klara av andningen.

Hur ställer man diagnosen KOL?
Hos rökare som har hosta och slem i luftrören eller andfåddhet vid ansträngning bör man misstänka KOL. För att påvisa sjukdomen behöver man göra en spirometri.
Misstänker du att du  har KOL bör du därför kontakta läkare.
Spirometri är inte bara viktig för att påvisa KOL utan också för att följa förloppet vid KOL och för att skilja KOL från astma. Det finns således ett stort behov av spirometrar inte enbart på lungavdelningar och fysiologiska laboratorier utan också inom primärvården. Det blir allt vanligare att vårdcentraler nu utrustas med spirometrar.

Hur bedömer man Hur svårt sjuk en KOL patient är?
Man brukar utgå från resultaten av spirometriundersökningar.
Lindrig KOL
Om diagnosen KOL har ställts och FEV1 är mellan 50 och 79 % av patientens normala värde bedöms sjukdomen vara lindrig.
Medelsvår KOL
Om FEV1 är mellan 30 och 49 % av det normala värdet bedöms sjukdomen vara medelsvår.
Svår KOL
Om FEV1 är mindre än 30 % av det normala värdet bedöms sjukdomen som svår. Om patienten har tendens att samla på sig vätska eller har hjärtklappning och detta inte beror på hjärtsjukdom eller om patienten inte kan syrsätta blodet eller har svårigheter att hålla vikten talar detta också för att sjukdomen är svår.

Kan vi förhindra att KOL uppstår?
Detta kan vi åstadkomma genom att se till att rökvanorna i landet minskar. Ungdomar bör inte börja röka och äldre som redan har börjat röka bör sluta. För att åstadkomma detta behövs information, attitydpåverkan, lagstiftande åtgärder  och utbyggda resurser för rökavvänjning.

Att sluta röka
Rökavvänjning är den viktigaste behandlingen för alla patienter med KOL som fortfarande röker. Alla läkare bör diskutera rökvanor med sina rökande patienter och bör kunna ge upplysning om risker med rökningen och enkla råd om hur man slutar röka. Särskilda kliniker som hjälper till med rökavvänjning finns i en del större städer. Många vårdcentraler har byggt upp en egen rökavvänjningsverksamhet. Sluta röka linjen ger telefonråd och stöd till den som vill sluta röka.

Att sluta röka är det viktigaste en rökare kan göra för sin egen hälsa. Är motivationen att sluta röka tillräckligt stark kan många klara av rökstoppet själva. Olika typer av nikotinpreparat, som kan köpas på apoteket kan hjälpa till med rökstoppet. I dag finns också andra läkemedel som kan underlätta avvänjningen från nikotinet men för dessa krävs läkarrecept.

Hur används läkemedel vid KOL
Inga läkemedel botar sjukdomen KOL. Det finns inte heller några läkemedel som säkert visats kunna förbättra prognosen vid KOL. Däremot kan vissa läkemedel ge lindring. Läkemedelsbehandlingen kan också minska de försämringsperioder som drabbar en del KOL patienter.

Detta innebär att det viktigaste instrumentet doktorn har för att ta reda på om ett läkemedel fungera bra hos en patient med KOL är samtalet med patienten. Vid KOL används vanligast luftrörsvidgande medel och kortison i inhalationsform. Om du fått pröva ett läkemedel vid KOL bör du därför försöka komma fram till om medlet hjälper dig. Orkar du bättre? Klarar du dagliga sysslar utan andfåddhet bättre? Sover du bättre? Har hostan avtagit? Svaret på dessa och liknande frågor kan hjälpa doktorn att ta ställning till om du bör fortsätta med medicinen. Som huvudregel gäller att man skall uppleva en betydelsefull förbättring för att fortsätta med medicinen.

Även en del andra läkemedel används vid KOL. Vid bakterieinfektioner i luftrören kan antibiotika vara av värde. Acetylcystein har visats kunna minska antalet infektionsperioder hos patienter med KOL som också har Kronisk bronkit. Detta gäller främst vid lindrig KOL. Acetylcystein  ordineras därför ibland  till patienter med mycket besvär av sådana försämringsperioder. Det är däremot tveksamt om acetylcystein gör nytta som slemlösande preparat

Syrgas är ett läkemedel som skall ges i noggrant utprövad dos. En del patienter med svår KOL som inte klarar av att ta upp syrgas i tillräcklig utsträckning ur luften behöver extra tillförsel. Syrgasbehandling i hemmet kan då bli aktuell. Syrgas kan medföra explosionsrisk om den används i anslutning till öppen eld. Syrgas ordineras därför inte till den som fortfarande röker.

Svår KOL kan medföra att det ansamlas vätska i kroppen. Detta beror på påverkan på njurarna. Urindrivande medel har då ofta god effekt.

Infektioner vid KOL
Patienter med KOL, särskilt de som fortfarande röker och har hosta med slem, löper en ökad risk att drabbas av lunginflammationer och även av andra bakterieinfektioner ( t ex hjärnhinneinflammation ).

Den vanligaste bakterieinfektionen hos KOL patienter är emellertid ett så kallat försämringsskov, som din doktor ofta kallar för exacerbation. Skovet visar sig i ökande besvär med hosta med slem som ändrar färg från vitt, grått eller ofärgat till gult eller grönt vilket tyder på varbildning i luftvägarna. Ofta känner man sig samtidigt sjuk och man blir mer andfådd än vanligt. Feber brukar inte förekomma utan kan vara ett tecken på lunginflammation.

Det är ofta en vanlig virusförkylning som banar väg för bronkitskoven. Men förkylningen går inte över utan i stället tilltar bekymmer med missfärgade upphostningar. ”Förkylningen går ner i luftrören.” Viss försiktighet vid kontakt med förkylda personer kan därför vara av värde hos de KOL patienter som drabbas av svåra skov. Särskilt smittsamma är förkylda barn under 4-5 års ålder. För att minska smittrisken, om man måste träffa förkylda barnbarn, är handhygien viktigt. Vi överför ofta infektioner genom handkontakt. Tvätta därför händerna ofta om du vet om att du är utsatt för smittrisk.

En del skov går över av sig själva. I svårare fall behövs läkarhjälp med bland annat antibiotika. Hos patienter med svår KOL kan skovet utlösa ett allvarligt försämringstillstånd så att man måste söka läkarhjälp akut. Ibland är det nödvändigt med inläggning på sjukhus.

Hos lungsjuka är det en allvarlig risk att drabbas av infektioner i lungorna.  Man försöker i görligaste mån undvika detta genom vaccinering. Patienter med KOL bör vaccineras mot influensa varje år. Det finns även ett vaccin som skyddar mot vissa allvarliga lunginflammationer och även detta bör ges till KOL patienter.

Sjukgymnastik och arbetsterapi vid KOL
KOL patienter kan ha god nytta av kontakt med en sjukgymnast. Sjukgymnasten kan ge råd om andningsteknik och om hur man hostar upp slem på skonsamt och effektivt sätt. Sjukgymnasten kan också öva in ett träningsprogram som avser att mjuka upp kroppen, stärka arm- och benmuskler och förbättra konditionen. KOL patienter, som fått träna under ledning av en sjukgymnast, känner sig tryggare när de anstränger sig och blir andfådda i vardagslivet.

Arbetsterapeuten kan hjälpa till med tekniska hjälpmedel och anpassning av bostaden. Arbetsterapeuten kan också träna in en bra arbetsteknik och ge goda råd om hur man utför vardagliga sysslor.

Benskörhet
Benskörhet är ett gissel för många KOL patienter. Många faktorer bidrar till att benskörhet är vanligt, särskilt hos kvinnor med KOL. Rökning ökar risken för benskörhet. Orörlighet är ett bekymmer för många KOL patienter. Kvinnor med KOL kommer ofta tidigt i klimakteriet och det ökar risken ytterligare. Undernäring är ett vanligt problem för KOL patienter och ökar kraftigt problemen med benskörhet. En del patienter med KOL tvingas äta kortisontabletter vilket också bidrar till benskörhet.

Eftersom benskörhet både kan behandlas och förebyggas med läkemedel är det viktigt att läkare uppmärksammar problemen. Bentäthetsmätning är ett bra hjälpmedel för att påvisa benskörhet. Man brukar rekommendera frikostighet med bentäthetsmätning för KOL patienter. Vid kortisontablettbehandling, svår KOL sjukdom och avmagring är det särskilt angeläget med undersökningen.

Näringsproblem vid KOL
Det är vanligt att patienter med KOL har svårigheter att hålla vikten. Detta har flera orsaker. Det är tyngre att andas om man har KOL och andningsmusklernas arbete kräver därför mer energi. En del patienter med KOL har en inflammation i kroppen som även bidrar till att behovet av näring ökar. Rökning ökar kroppens energibehov. Många med KOL lider av aptitlöshet och äter av det skälet för litet.

Undernäring är ett allvarligt problem för de KOL patienter som drabbas. Undernäringen för med sig att musklerna och infektionsförsvaret blir sämre, risken för benskörhet ökar och den tid man har kvar att leva minskar.

Därför är det bra om man redan tidigt upptäcker att vikten börjar gå ned. KOL patienter bör därför följa sin vikt och kontakta sin läkare om vikten oförklarat sjunker.

Om viktförlusten upptäcks tidigt kan det hjälpa med kostråd och ändrad mathållning för att vikten skall stabiliseras. Senare är det svårare att behandla undervikten. Näringstillskott av olika slag kan då vara nödvändiga och en dietist bör då leda behandlingen.

Kirurgisk behandling vid emfysem
Under de senaste åren har det utvecklats en teknik för operation av en del patienter som har KOL. Man opererar bort de sämsta delarna av lungorna, de delar som är allvarligast angripna av emfysem. Det kan leda till att övriga delar av lungan fungerar bättre och att andningsmusklerna klarar av sitt arbete bättre. Många som opererats rapporterar att andfåddheten blivit mindre och att man klarar av ansträngning bättre.

Med tiden har det visat sig att operationen bara är av nytta hos en del patienter. Är man för bra är inte operationen meningsfull, är man för dålig är operationen för farlig. Vidare krävs att emfysemet har angripit lungorna ojämnt. Om emfysemet är lika allvarligt i hela lungan leder operation bara till att lungans funktion blir sämre. Det är därför bara en liten begränsad del av alla KOL patienter som kan bli hjälpta av operationen.

Vad menas med rehabilitering vid KOL?
En del patienter med KOL har behov av insatser från flera olika personer. Det kan gälla läkare, sköterska, dietist, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator. Läkaren hjälper främst till med att pröva ut rätt medicin. Sjukgymnastens huvuduppgift är att träna konditionen. Dietisten hjälper till med kostbehandling. Arbetsterapeuten prövar ut hjälpmedel och lär ut bra arbetsteknik för KOL patienter och kuratorn kan ge olika typer av socialt stöd. Sköterskan svarar för information och samordning. Ett sådant samordnat lagarbete runt en KOL patient brukar kallas för KOL rehabilitering. Syftet med KOL rehabiliteringen  är att patienten skall må så bra som möjligt trots sitt allvarliga handikapp. Resurser för detta börjar växa fram här och var i vårt land.

Hälsoråd till den som har KOL

Om du fortfarande röker är det viktigaste för din framtida hälsa att så fort som möjligt sluta röka.
Det finns i dag bättre möjligheter att hjälpa den som verkligen vill sluta än för bara några år sedan.

Kontrollera din vikt och ät en bra och blandad kost. Viktförlust är en varningssignal. Se till att du får i dig tillräckligt med kalk och vitamin D annars ökar risken för benskörhet.

Motionera aktivt. Det håller kroppens muskler i trim och tränar också andningsmusklerna. En KOL patient van vid fysisk ansträngning klarar andfåddheten som sjukdomen medför bättre .

Om du är infektionskänslig bör du undvika kontakt med förkylda personer särskilt barn under 4-5 år. Kom ihåg att tvätta händerna ofta!

Se till att du vaccineras mot influensan årligen och att du blir vaccinerad mot lunginflammation.

Ta gärna kontakt med patientföreningen som erbjuder hjälp med t ex motionsverksamhet. Patientföreningen utgör också en viktig källa till kontakt med andra människor i liknande situation. Se vidare Vårdprogrammet Nivå 1 punkt 10 och Nivå 3 Patientföreningen i eftervården!