Diagnostik

Ladda hem artikel som PDF

2.1 Basal diagnostik
2.1.1 Basala riktlinjer

KOL skall misstänkas vid:

  • Förekomst av exponering för riskfaktorer, främst tobaksrökning.
  • Symtom som långvarig, eller upprepade episoder, av hosta och upphostning eller andnöd vid ansträngning.

KOL bekräftas genom att:

  • påvisa luftvägsobstruktion med spirometri, FEV1/högsta värdet av FVC eller VC < 0.70, som ej normaliseras efter bronkdilaterande behandling eller efter steroidbehandling.
  • Fr.o.m. 65 års åldern gäller gränsen < 0.65 – ”65/65-regeln” (se övrigt punkt 2.1.2 nedan beträffande hänsynstagande till ålder).

2.1.2 Ålderns betydelse vid diagnostik av KOL
I en frisk normal population är kvoten FEV1/högsta värdet av FVC eller VC relaterad till åldern enligt nedanstående figur. Det betyder att den valda gränsen för definition av KOL enligt de internationella GOLD kriterierna, kvoten 0.70 (FEV1/högsta värdet av FVC eller VC), bäst är anpassad till förväntat värde för kvinnor i åldersintervallet 40-60 år och för män i åldersintervallet 30-50 år. Under dessa åldersintervall kan 0.70-gränsen bidra till underdiagnostik och över åldersintervallen till en överdiagnostik av KOL som ökar med stigande ålder. Det bör också beaktas att sjukdomens progressiva natur innebär att en låg kvot är ett allvarligare prognostiskt fynd ju yngre patienten är.

För att minska ovan nämnda överdiagnostik av KOL hos äldre rekommenderas att det spirometriska kriteriet för KOL fr.o.m. 65 års ålder sätts till FEV1/högsta värdet av FVC eller VC < 0.65, den s.k. ”65/65-regeln”.

Säkerheten i diagnostiken kan ökas genom att man istället för att basera diagnostiken på ovan angivna gränser för kvoten 0.70 respektive 0.65 baserar den på en jämförelse av uppmätt kvot FEV1/högsta värdet av FVC eller VC med undre gränsen för det förväntade värdet enligt nedanstående figur. I de flesta spirometrar finns också program som beräknar dessa värden (LLN; lower limit of normal).

 

2.1.3 Övriga observanda

  • Diagnostik av KOL förutsätter tillgång till kvalitetssäkrad spirometri med en korrekt bestämning av både FEV1, VC och FVC. Erfarenhetsmässigt är det svårast att få en korrekt mätning av VC/FVC. Se vidare avsnittet om spirometri. Nivå 2 punkt 5.1
  • Om FEV1/VC ligger strax över 0.70 (eller förväntat värde), men FEV1 < 80% av förväntat normalvärde bör KOL misstänkas trots att det diagnostiska spirometriska kriteriet ej är uppfyllt.
  • Astma är den viktigaste differentialdiagnosen. Beträffande differentialdiagnostik mot astma och andra differentialdiagnoser se nivå 2 punkt 2.3.
  • Lungröntgen kan visa emfysem eller annat tecken på KOL. Normal lungröntgen utesluter dock inte KOL. Lungröntgen görs även av differentialdiagnostiska skäl för att utesluta lungcancer, restriktiva lungsjukdomar, tuberkulos mm. Var frikostig med lungröntgen, framförallt vid snabb progress av symtom eller vid diskrepans mellan symtom och objektiva fynd. Vetenskapligt stöd för rutinmässiga regelbundna lungröntgen-undersökningar vid KOL saknas dock.
  • Lungcancerrisken hos KOL patienter är dock högre än i normalbefolkningen och symtom som nytillkommen eller förändrad hosta, avmagring, oförklarad andfåddhet eller smärtor kan vara tidiga symtom som motiverar lungröntgenundersökning.

2.2 Tidig upptäckt av KOL hos rökare
Behandling av tobaksberoende är den viktigaste åtgärden vid KOL och ju tidigare rökstopp kan komma till stånd i sjukdomsförloppet desto bättre är prognosen.  Det är därför avgörande att upptäcka KOL på ett så tidigt stadium som möjligt. Vid misstanke om KOL bekräftas diagnosen med spirometri. Rökningen har minskat i befolkningen och andelen ex-rökare har ökat i förhållande till antalet rökare. Detta motiverar att riskbedömningen med avseende på tobaksbelastning inkluderar inte enbart rökare utan också tidigare tobakskonsumtion hos ex-rökare. Packår kan användas som mått på individens tobaksbelastning (antal cigaretter per dag x antal år / 20).

KOL bör misstänkas hos:

  • Rökare/ex-rökare med hosta, upphostning eller andfåddhet vid ansträngning
  • Rökare/ex-rökare med bronkitepisoder eller pneumoni
  • Rökare/ex-rökare som primärt misstänks ha astma
  • Rökare/ex-rökare med lungröntgenfynd som antyder KOL

Allmän hälsokontroll med spirometri för att upptäcka KOL bland rökare och ex-rökare kan för närvarande inte rekommenderas generellt på grund av osäkerhet om nyttan. Hälsokontroll med spirometri kan dock i vissa fall vara motiverad hos rökare och ex-rökare.

  • Rökare/ex-rökare med annan allvarlig sjukdom där KOL kan utgöra en allvarlig komplikation
  • Rökare/ex-rökare med andra riskfaktorer. Nivå 1 punkt 1.3.
  • Tidig diagnos möjliggör tidig intervention med behandling av nikotinberoende hos rökare.

Spirometri utförs vid misstanke om KOL och är nödvändig för att bekräfta diagnosen.

Beakta att andra undersökningar (fysikalisk undersökning, PEF-mätning, lungröntgen) inte kan ersätta spirometri som metod för tidig upptäckt av KOL.