Rollfördelning och organisation

Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter Förebygga exacerbationer Behandla lindriga-medelsvåra exacerbationer Behandling av tobaksberoende Osteoporosprofylax och vaccination Bedöm behov av remiss till sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist … Läs mer

Kvalitetsregistrering vid KOL

2.1 Inledning Kvalitetsindikatorer kan användas i kvalitetssäkringen för beskrivning, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Syftet med kvalitets­säkringen är att tillförsäkra patienterna en god vårdkvalitet, inbegripande utredning, behandling och omvårdnad, samt bästa möjliga behandlingsresultat. Kvalitetsindikatorer skall vara mätbara vara enkla att … Läs mer

Lungfunktionsutredning

3.1 SPIROMETRI 3.1.1 Referensvärden Referensvärden (normalvärden) finns för en mängd olika etniska grupper. De som främst används i Sverige är det svenska materialet från Uppsala (Hedenström et al) eller det europeiska kombinationsmaterialet från kol- och stålunionen (ECCP) med en sammanslagning … Läs mer

Behandling av akut försämring av KOL

4.1 Bakgrund och vårdnivåer Att en patient med KOL-sjukdom drabbas av en akut försämring (exacerbation) sker i medeltal en till fyra gånger/år. Första kontakten med sjukvården kan vara en akut försämring av en inte tidigare diagnostiserad KOL-sjukdom. Dessa patienter är … Läs mer

Multidisciplinär KOL rehabilitering

Det råder idag ingen tvekan om att personer med KOL har god nytta av multidisciplinär rehabilitering. Målen med KOL-rehabiliteringen är att minska symtom, optimera funktionellt status, öka delaktighet i dagligt arbete och sociala aktiviteter samt minska hälso- och sjukdomskostnader. Målet … Läs mer

KOL och nutrition

6.1 Malnutrition Viktförlust och malnutrition är vanligt vid KOL. Risken att drabbas ökar med sjukdomens svårighetsgrad och blir större med lungfunktion under 50 % av förväntat värde. Tjugo % av patienter med KOL i medelsvårt skede (medel FEV1 53 % … Läs mer

Sjukgymnastiska åtgärder

Detaljinformation, bilagor, evidensbaserad (information och rådgivning till sjukgymnaster) 7.1 Andningsteknik De vanligaste andningsteknikerna som patienten behöver kunna är djupandning och att kunna skapa motstånd på utandningen. Den djupa inandningen ger en ökning av lungans elastiska återfjädringstryck och de små luftvägarna … Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Sjätte upplagan: Monica Beillon, Mahvin Ebadi, Carina Göransson, Karin Martinsson, Carina Skymne, Ann Wingårdh. 20120207. Den som önskar, får gärna använda materialet i klinisk verksamhet. Skall det däremot användas i samband med forskning och studier, bör kontakt tas med: Carina Göransson … Läs mer

CCQ – livskvalité instrument vid kol

9.1 Kliniskt frågeformulär om Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Se pdf

Flygresor och KOL

10.1 Bakgrund Kabintrycket under flygning motsvarar vistelse på drygt 2000 m höjd över havsnivå. Personer med lungsjukdom har lägre marginal och riskerar att bli hypoxiska under flygning. PaO2 hos patienter med KOL som avser att flyga bör inte understiga 6.6 … Läs mer

Patientföreningen i eftervården

11.1 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund är ett av landets största handikappförbund med över 180 lokala föreningar och drygt 40 000 medlemmar. Förbundskansliet finns i Stockholm. Kontaktuppgifter till våra lokal- och länsföreningar finns på riksförbundets hemsida www.hjart-lung.se. … Läs mer

Etiska frågor kring behandlingen av avancerad KOL

KOL-patienten är ofta äldre, har en progredierande sjukdom och kan behöva avancerade livsuppehållande åtgärder under lång tid. Det är inte alltid lätt att avgöra när kurativ behandling inte längre ger effekt. Vid behandling av patienter med avancerad KOL ställs vi … Läs mer

Referenser

GOLD www.goldcopd.com Läkemedelsverkets KOL riktlinjer 2009  14.1 Primärprevention vid KOL Kandel DB. Logan JA. Patterns of drug use from adolescense to young adulthood: 1. Periods of risk for initiation, continued use and discontinuation. Am J Public Health 1984; 74:660-6 Peterson … Läs mer