Riktlinjer

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos

Publicerad 5 december 2022

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination. Folkhälsomyndigheten 2022.

Sammanfattning
Inledningsvis förklaras riktad hälsokontroll med avseende på tuberkulos, varför den utförs och faktorer som ökar risken att insjukna. Där ingår också avsnitt om tuberkulintest (TST) och interferon gamma release assay (IGRA).

I kapitlet Latent tuberkulos (LTBI) förklaras begreppet samt hur risken att insjukna varierar. För behandlingsrekommendationer hänvisas till Vårdprogram tuberkulos.

Kapitlet Smittspårning tar upp gradering av risk för olika typer av kontakter samt vad man bör tänka på vid smittspårning och hur man kan lägga upp en större smittspårning/utbrottshantering.

Nyanlända migranter från länder med hög incidens av TB är i Sverige den grupp som löper störst risk att insjukna. I kapitlet Undersökning av migranter finns flödesscheman för TB-screeningen som bör ingå vid hälsoundersökning. Här understryks också vikten av att personer från högincidensländer screenas för TB oavsett omständigheter för deras flytt till Sverige, d.v.s. inte bara asylsökande. Nytt är att personer äldre än 35 år inte längre rekommenderas screening för LTBI utan istället enbart screening för aktiv TB genom lungröntgen och genomgång av eventuella symtom på tuberkulos. För migranter från länder med hög andel MDR-TB rekommenderas symtomscreening och provtagning av personer med känd tidigare kontakt med TB-fall eller riskmiljö.

Gravida från länder med hög tuberkulosincidens har ett eget kapitel då det är ett bra tillfälle att screena de som inte tidigare haft kontakt med vården i Sverige och graviditeten i sig kan öka risken att insjukna i aktiv TB.

Kapitlet Undersökning vid immunsuppression är uppdelat i två avsnitt varav det första handlar om screening inför planerad immunsuppression och det andra om personer som lever med hiv (PLHIV).

Nästföljande kapitel heter Undersökning inför studier, arbete och vistelse i känsliga miljöer. I princip ingen vuxen rekommenderas vaccination, d.v.s. vare sig för studenter i vårdyrken eller inför arbete i riskmiljö och istället understryks vikten av tillgång till adekvat skyddsutrustning och att hygienrutiner följs, vilket är arbetsgivarens ansvar. Inför arbete i särskilt känsliga miljöer rekommenderas att arbetstagaren får fylla i en hälsodeklaration för att utifrån den ta ställning till om screening för TB (och LTBI) är aktuell.

I kapitlet Vaccination redovisas vilka som bör vaccineras samt när och hur. Vaccination rekommenderades tidigare till barn med familjeursprung i länder med en TB-incidens >25 fall/100 000 invånare och år men ändras nu till TB-incidens >40 fall/100 000 samtidigt som en ökad individuell bedömning förespråkas för länder som inte ingår i listan. Rutinmässig BCG-vaccination rekommenderas från 6 veckors ålder sedan screening för SCID inkluderats i PKU-provet som tas vid födseln. En tidigareläggning av BCG-vaccinationen förutsätter att rutiner finns på plats för att identifiera barn som under graviditet eller amning kan ha påverkats av immunsupprimerande medicinering, via säkrad informationsöverföring från kvinnans behandlande läkare och mödrahälsovården samt genom användning av ett frågeformulär till föräldrar inför vaccination inom barnhälsovården. TST före vaccination behöver inte sättas på barn <18 månader förutom om anamnes på möjlig exponering finns (fall i omgivningen eller resa till land med ökad risk för TB-exponering). BCG ges till testade barn enbart om TST är helt negativt, d.v.s. gränsvärdet är satt till 0 mm. Kompletterande BCG-vaccination rekommenderades tidigare upp till 18 års ålder men det ändras nu fram till 6 års ålder (BHVs ansvar).