Remissvar
Remissvar 2021 Hippokratesrevision
Publicerad 22 juni 2021
Yttrande från Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF) gällande pilotprojektet som framtagit ett ramverk för kvalitetsutveckling, professionell granskning och klinisk revision och som fått arbetsnamnet ”Hippokratesrevision”.
Bäste Per Johansson!
Tack för möjligheten att inkomma med synpunkter gällande rubricerat projekt.
Hippokratesrevisionen yttersta målsättning, dvs. att bidra till lärande, intern kvalitetssäkring och utveckling genom att belysa en vårdenhets styrkor och svagheter för att stimulera kvalitetsförbättringar, är förvisso önskvärd och vi delar kritiken Ni riktar mot de industriellt präglade former för styrning, ofta refererade till under paraply-beteckningen New Public Management (NPM), men vi är tveksamma till Hippokratesrevisioner i aktuell utformning. Punkter som vi ser som särskilt problematiska är följande:
• Initiativtagaren. Initiativtagaren till en sådan kvalitetsgranskning bör vara Socialstyrelsen.
• Metod för att mäta vårdkvalitet. Objektiva och validerade utfallsvariabler s.k. specialitetsspecifika kvalitetsindikatorer finns redan framtagna. Vår bedömning är att vårdkvalitet snarare bör bedömas utifrån dessa (t.ex. kvalitetsregisterdata och ledtider för olika interna processer) än genom en kort inspektion på två-tre dagar.
• Bias & Finansieringen. Hur planerar SLS att garantera att granskningsorganet är och förblir oberoende? I mindre specialistföreningar, som t.ex. vår, blir det tämligen svårt att hitta oberoende kollegor som är tillräckligt välinsatta i specialitetens aktuella utformning, mål och utmaningar för att kunna genomföra en Hippokratesrevision i aktuell utformning. Inte heller vore det rimligt att tro att klinikmedel ska kunna gå till att granska ”grannkliniker”.
• Patientnyttan. Vad skulle en Hippokratesrevision de facto leda till? Att uppmärksamma eventuella brister på inspekterade enheter leder inte automatiskt till optimering och inte heller till äkta patientnytta. Utan påtryckningsmedel från beställaren vore det en utopi att tro att tidskrävande och på annat sätt kostsamma förbättringsarbeten sjösätts i en redan hårt pressad specialitet som vår.
Frågor
Ni önskar få besvarade:
1. På vilket sätt ser ni att ramverket för professionell granskning och klinisk revision kan komma till nytta inom er specialitet eller ert område?
Inom vår specialitet, Lungsjukdomar, finns flertalet patientgrupper som lätt kan bli undanträngda och/eller har komplexa vårdbehov. Teoretiskt skulle en Hippokratesrevision på en Lungmedicinsk vårdenhet kunna stärka deras röst och belysa deras behov bättre.
2. Vad skulle ni behöva för administrativt, ekonomiskt, metodologiskt eller annat stöd för att mer systematiskt börja använda ramverket för professionell granskning och klinisk revision inom er specialitet eller ert område?
Metodologisk utbildning av inspektörer behöver ske centralt och rimligen enligt en förbestämd modell. Arbetsgruppen som utfört pilotprojektet bör under de första åren kunna fungera som en plattform för samverkan mellan beställare och specialitetsföreningarna för utlärning av revisionskonceptet och kalibrering av utfallet. En specialistspecifik samordnare bör med fördel tillsättas. Utbildningen bör helt finansieras av en oberoende organisation. Ett kansli som sköter avtal och eventuella ekonomiska transaktioner mellan beställare och enhet som ska inspekteras krävs liksom resebyrå-funktion. I likhet med SPUR-inspektioner, bör IT-plattform finnas tillgänglig med digitala checklistor att gå efter under inspektionen för att öka transparens och objektivitet.
3. Vilka parter är det enligt er mening som främst bör efterfråga den professionsbaserade revisonen respektive finansiera den? Socialstyrelsen bör vara såväl vara finansierande instans som initiativtagare till granskning av en enhets vårdkvalitet.
4. Vilken part ser ni bör vara huvudman för och organisera den professionsbaserade revisionen. Är det SLS? Någon annan? SLS i samverkan med annan part? Socialstyrelsen. En ytterligare kommentar till Er bilaga sls-hippokratesrevision-2020.pdf:
Vi ställer oss positiva till initiativet till att initialt inte inbegripa styr- och ledningssystem i revisionerna dels pga. att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet, dels pga. att revisionsuppdraget i första hand bör inbegripa medicinska och etiska aspekter i den kliniska verksamheten.
Stockholm 2021-06-22
Stéphanie Mindus, Vice Ordförande & Remissansvarig för Svensk Lungmedicinsk Förening
Uppdaterad: 30 maj 2023
