Remissvar
Remissvar Covid-19, 2.0. 210113
Publicerad 13 januari 2021
Några synpunkter från Svensk Lungmedicinsk förening på Nationellt vårdprogram för misstänkt och bekräftad covid-19, version 2.0
Tack för ett väl genomarbetat vårdprogram!
Våra synpunkter är inte så många, och flera av språklig art.
– Sid 5, under ”Introduktion”: Konstig meningsbyggnad, förslag ” Detta nationella vårdprogram sammanställdes i maj 2020 för att skapa en bas …………..osv. Vårdprogrammet är ett professionsdokument och skickades på remiss………..osv.
– Sid 9: Vet man något om inkubationstiden? Kompletterande information vore av värde. – Sid 11: Under ”Aerosolbildande procedurer” vill vi skärpa att man bör undvika icke nödvändiga sådana, till exempel nebulisering av läkemedel. Vi föreslår ändrad rutin i ALL slutenvård för obstruktiva patienter, så att förstahandsval är inhalation av spray i spacer istället för nebuliserade läkemedel. I Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för vård av astma och KOL 2018”, fastslås att behandlingseffekten är likvärdig vid nebulisering och spray med spacer.
– Sid 14, nederst om andningsskydd, hänvisa gärna till tabell 1! – Sid 19, första stycket under ”Klinisk bild”: ”ses ofta radiologiska förändringar vid röntgenundersökning”. Det låter konstigt, kan stå bara radiologiska förändringar.
– Sid 19 under ”Värdrelaterade riskfaktorer”: Behöver ”kronisk lungsjukdom” specificeras lite mer? Ingår astma, som egentligen är en luftvägssjukdom? Detta är ganska viktigt eftersom astma är en folksjukdom. Är det skillnad på KOL och andra lungsjukdomar, såsom sarkoidos, olika typer av interstitiell lungsjukdom? Om man inte vill specificera olika typer av lungsjukdom, kan man skriva ”Kronisk lung- och luftvägssjukdom”.
– Sid 20 ”Radiologisk diagnostik”: Många CT görs i det akuta skedet som CT lungartär med massor av kontrast. Det är alltid svårare att värdera ground glass-förändringar med kontrast närvarande. Kan man göra den nämnda prognos-bedömningen när kontrast finns med? Hade det varit en vinst att köra en serie utan (ev som HRCT) och en serie med kontrast?
– Sid 20 ”Patogenes”: lägg till ”En ökad andningsdrive är vanligt förekommande hos patienter med covid-19-utlöst hypoxisk andningssvikt, och antas utgöra en väsentlig skadegörande mekanism som bidrar till ARDS-utveckling. Patienter där man inte med hjälp av läkemedel och icke-invasiva andningshjälpmedel snabbt och ihållande lyckas dämpa den skadegörande mekanismen, bör diskuteras för intensivvård.” (REF: Marini JJ, Gattinoni L. Management of COVID-19 Respiratory Distress. JAMA. 2020;323(22):2329–2330.) Vår motivering till detta: Förstår att ambitionen inte är att skriva ett vårdprogram för intensivvård. Men ett kapitel ”Handläggning inom slutenvård” behöver åtminstone beröra övergångsfasen. Att beskriva en inflammatorisk patofysiologi utan att ta med den enkla men relevanta mekaniska delen känns ofullständigt. Den mekaniska observationen har behandlingskonsekvenser, att observera ökande andningsdrive som ett problem och agera tidigt på det är betydelsefullt för sjukdomsutvecklingen. En del av det som beskrivs i behandlingskapitlet har mindre inverkan.
– Sid 22–23 ”Antikoagulation”: Jättebra att man hänvisar till Svenska sällskapet för trombos och hemostas, men borde man ändå inte nämna vilka doser som gäller? Det är synnerligen praktiskt att ha allt samlat i samma dokument! En enkel tabell kanske?
– Sid 22 ”Syrgasbehandling”: Lägg till att monitorering med a-blodgas kan behövas hos patienter med risk för koldioxidretention, till exempel KOL.
– Sid 29 ”Vid utskrivning från sjukhus”: Pox-promenad är ett icke vedertaget funktionstest. Vi föredrar att man använder 6MWT (6 minuters gångtest), som är ett standardiserat internationellt funktionstest, och därmed kan man göra jämförelser över tid.
– Sid 30 ”Uppföljning efter kritisk sjukdom”: Vi rekommenderar multidisciplinär uppföljning efter 6–8 v innefattande funktionstester som 6MWToch dynamisk spirometri med DLCO samt CT thorax (ev HRCT) för kontroll av radiologiska förändringar.
– Sid 33 under ”Vårdhygieniskt förhållningssätt”: Använd gärna begreppet ”Brukare” om de boende, eller eventuellt ”Vårdtagare”, men de är inte patienter! Allmän synpunkt gällande uppföljning: Hos patienter med radiologiskt bekräftad pneumonit bör utläkningen kontrolleras med uppföljande radiologisk undersökning, förslagsvis efter 6–8 veckor, gärna kombinerad med dynamisk spirometri. Vem som ska hålla i uppföljningen kommer att variera beroende på lokala förhållanden. En viktig fråga för oss inom lungmedicin är förstås när patienter kommer att bli aktuella hos oss pga kvarstående lungfunktionsnedsättning.
Om detta fattas förmodligen fortfarande kunskap!
Ystad 2021-01-13
För Svensk Lungmedicinsk förening
Kerstin Andersson vice ordförande, remissansvarig
Uppdaterad: 30 maj 2023
