Branchnyhet

Avhandlingsreferat: atopisk dermatit

25 april 2023

Den 9 december 2022 disputerade jag, Susanne Lundin med avhandlingen ”Treatment and consequences of atopic dermatitis from childhood to adulthood” vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset.

Introduktion

I mitt kliniska arbete som specialistsjuksköterska inom barn-och ungdom träffar jag många barn med atopisk dermatit (AD) som kommer på remiss till kliniken för bedömning av AD, råd om behandling och patientutbildning. De flesta av dessa barn är under 10 år. Under min tid som forskningssjuksköterska i BAMSE-studiens 16-årsuppföljning, träffade jag relativt många ungdomar med AD, som verkade ha symtom av sin sjukdom. Då jag väldigt sällan träffade ungdomar med AD i mitt kliniska arbete väcktes en del frågor. Hur hanterar ungdomar med AD sin sjukdom, samt vilket stöd och vilken typ av vårdkontakter har unga med AD?

Bakgrund

AD, även kallat atopiskt eksem är en vanlig folksjukdom hos barn, men även hos vuxna. AD orsakar torr hud med återkommande röda, kliande utslag och en inflammation som kräver daglig behandling. De flesta har milda symtom och kan omhändertas i primärvården, medan en grupp har svårare symtom, vilket kan kräva kontakt med specialistvården. Den grundläggande behandlingen utgörs av mjukgörande kräm dagligen för att undvika torr hud. Själva inflammationen behandlas vanligen med kortisonkräm i olika styrkor beroende på ålder, lokalisation och svårighetsgrad. Behandlingen ska fortgå tills besvären läkt ut, därefter trappas ut och sedan övergå till underhållsbehandling. Studier har visat att lokalbehandlingen kan upplevas som både jobbig och tidskrävande. Personer med AD kan i stort sköta den grundläggande behandling själva med egenvård. Då AD har varierande förlopp och svårighetsgrad över tid innebär det att man ska kunna klara av att hantera en försämringsperiod. För att kunna sköta eksemet med egenvård krävs kunskap om hur man ska behandla sin sjukdom under de olika faser som ingår i det naturliga förloppet, samt att man vet vilken kräm som ska användas, var på kroppen, när och hur ofta.

Inför avhandlingsarbetet identifierades följande kunskapsluckor som utgångspunkt för avhandlingen:

1. Många studier är gjorda på sjukhusmaterial, men färre är populationsbaserade. 2. Det finns bristande kunskap om vilket stöd ungdomar och unga vuxna med AD har från vården, om det är skillnad mellan könen och om eksemets svårighetsgrad påverkar stödet. 3. Kunskapen om hur det är att leva med AD som ung vuxen och hur AD påverkar deras hälsorelaterade livskvalitet är begränsad. 4. Att leva med AD kan ev. ha långsiktiga konsekvenser. Sambandet mellan AD och kardiovaskulära riskfaktorer är studerat, men resultaten är motstridiga.

Syfte

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka förekomsten av AD, behandling och konsekvenser av att leva med AD i relation till kön och eksemets svårighetsgrad, bland ungdomar och unga vuxna.

Metod

Alla studier i avhandlingen baseras på data från den populationsbaserade BAMSE-undersökningen (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi). En pågående födelsekohort som inkluderade 4089 nyfödda barn från fyra områden i Stockholm mellan 1994 och 1996. För att undersöka förekomsten samt riskfaktorer av allergi, astma och AD har familjerna besvarat utskickade frågeformulär vid 1, 2, 4, 8, 12 och 16 år samt deltagarna själva vid 12, 16 och 24 års ålder. Deltagare har även blivit inbjudna att delta i kliniska undersökningar vid 4, 8, 16 och 24 års ålder. Utöver det har data gällande uthämtade läkemedel och sjukvårdskonsumtion hämtats från svenskt läkemedelsregistret och Vårdanalysdatabasen.

Resultat

Avhandlingens visar att förekomsten av AD mellan 1 och 24 års ålder fluktuerade mellan 10–20 %. Förekomsten var högre tidigt i barndomen och vid 24 års ålder. Under det första året i livet var AD vanligare hos pojkar än hos flickor (Figur 1). Vid 2 och 4 år var AD lika vanligt hos båda könen. Från 8 år upp till vuxen ålder var AD vanligare hos flickor/kvinnor än hos pojkar/män.

Delstudie I visade att 10 % (270 av 3108) av de 16-åriga ungdomarna uppfyllde kriterierna för AD. De flesta, 73 %, hade lindrig AD, 17 % medelsvår och 10 % svårare AD. Nästan alla, oavsett kön, rapporterade att de hade använt mjukgörande kräm under det senaste året och 55 % uppgav att de hade använt någon form av kortisonkräm. Att ha symtom från svårare AD ökade inte användningen av kortisonkräm. Data kring recept med kortisonkräm uthämtade från apotek under de senaste 12 månaderna visade att endast en av fyra med svår AD hade hämtat ut en stark kortisonkräm under den perioden.
I delstudie II undersöktes unga vuxnas erfarenheter av att leva med AD med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Trots att deltagarna hade haft AD sedan barndomen kände de sig osäkra på hur de skulle behandla sin sjukdom, vilket påverkade användningen av kortisonkräm. De tyckte också att det var svårt att få hjälp från sjukvården för att boka och få en tid, samt att få instruktioner om hur de skulle utföra sin behandling. De upplevde också att sjukvårdpersonal verkade ha dålig kunskap om AD.

I delstudie III undersöktes hur AD påverkade på den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) hos unga vuxna, samt om behandling med kortisonkräm och kontakter med sjukvården hade någon inverkan på HRQoL. Resultaten visade att AD påverkade HRQoL negativt från tidig ungdom upp till vuxen ålder, oavsett kön, svårighetsgrad och längre tid med användning av kortisonbehandling. De som hade svårare AD upplevde större negativ påverkan med smärta och oro jämfört med unga vuxna utan AD. Studien visade också att användningen av kortisonkräm hade minskat jämfört med tidigare uppföljningar (Figur 2) och att sjukvårdskontakterna för AD var få. Vid 24 års ålder hade endast en av fem haft kontakt med sjukvården under de senaste åtta åren pga AD.

I delstudie IV som ännu är opublicerad, men inskickad, undersöktes om AD hos unga vuxna var förknippad med riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Preliminära data visar att AD hos män har ett positivt samband med vissa kända kardiovaskulära riskfaktorer.

Figur 1. Förekomsten av AD från 1–24 år, baserat på enkätdata. **p <0.01, ***p <0,001

Figur 2. Störd nattsömn och rapporterad användning av utvärtes kortison (TCS) mer än 6 månader bland deltagare med AD vid 12 (n=405), 16 (n=297) och 24 år (n=542). 1 Störd nattsömn ibland, ofta eller alltid vid 12 och 24 år och en gång i veckan eller mer vid 16 års ålder.

Slutsatser

Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ungdomar och unga vuxna med AD är underbehandlade, har begränsade kunskaper om behandling och har få sjukvårdskontakter relaterade till AD. Detta resulterar i att de flesta aldrig upplever sig helt symtomfria, vilket kan ha en negativ påverkan på deras HRQoL. För att öka kunskaperna och förmågan till egenvård hos unga vuxna med AD behöver sjukvården medverka till en förbättrad övergång till vuxensjukvård redan i de tidiga tonåren. Alla med AD behöver därför stöd från vården, med regelbunden information om sjukdomen och dess behandling.

Susanne Lundin med avhandlingen ”Treatment and consequences of atopic dermatitis from childhood to adulthood” vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset.

Om avhandlingen

Författare: Susanne Lundin Huvudhandledare: Professor Inger Kull Biihandledare: Senior Professor Carl-Fredrik Wahlgren, Docent Anna Bergström och Medicine Doktor Marina Jonsson. Opponent: Docent Emma Goksör. Datum: 9 december 2022

Annonser

Annonser

Svensk Lungmedicinsk Förening

På slmf.se använder vi cookies för att förbättra användarupplevelsen och optimera vår sajt. Du kan själv styra vilka cookies som får användas och kan återkalla ditt samtycke när som helst. Gör dina val nedan eller klicka på ”Godkänn alla” för att ge samtycke till samtliga syften.

För att vi ska kunna spara dina val av cookies placeras öven "nödvändiga cookies" som inte kräver ditt samtycke. Se cookiepolicy här. Placeringen av cookies innebär dessutom att vi behandlar dina personuppgifter. Se integritetspolicy här.

Cookie policy

Ditt samtycke gäller domänen: slmf.se
Cookiepolicyn uppdaterades senast: 2023-05-30

Integritetspolicy

Visa de cookies som används på vår hemsida

Nödvändiga cookies behövs för att för att webbplatsens grundläggande funktioner ska fungera korrekt och för att vi ska kunna spara ditt val av cookies.

  • cookies_set

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: slmf.se

  • selected_cookies

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: slmf.se

Statistiska cookies hjälper webbplatsens ägare att förstå hur besökare interagerar med webbsidan genom att samla in och rapportera dessa uppgifter.

  • _ga

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 2 år

    Domän: slmf.se

  • _gat

    Syfte: Används för att läsa och filtrera förfrågningar från bots. Om Google Analytics distribueras via Google Tag Manager kommer denna cookie att heta _dc_gtm_.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 minut

    Domän: slmf.se

  • _gid

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 dag

    Domän: slmf.se

På webbplatsen slmf.se använder vi så kallade cookies för att analysera hur vår hemsida används i syfte att optimera och förbättra hemsidan. Du väljer själv om du vill ge samtycke till vårt användande av cookies och kan när som helst ändra användandet av cookies genom att klicka här.

slmf.se ansvarar för placering av cookies på hemsidan och är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter som samlas in av dessa. För mer information om vår behandling av dina personuppgifter, se vår integritetspolicy.

Vad är cookies?

En cookie är en liten textfil som placeras på din enhet (dator/mobil/surfplatta som har tillgång till internetuppkoppling) av hemsidan du besöker – om du ger samtycke till detta. Cookien kan till exempel känna igenom dig som användare när du besöker vår webbplats och gör det möjligt att komma ihåg viktig information som gör ditt besök bekvämare och ger en förbättrad användarupplevelse. Cookies är så kallade passiva filer som inte kan sprida farlig programvara eller virus på din mobila enhet eller dator.

Det finns två typer av cookies, permanenta cookies och sessionscookies. På slmf.se använder vi både permanenta cookies och sessionscookies. Permanenta cookies sparas som en fil på datorn under en viss tid tills servern som placerat dem, eller du som besökare väljer att radera dem. Sessionscookies lagras temporärt när du som besökare är inne på hemsidan och försvinner när du stänger din webbläsare.

Cookies kan även delas upp i förstahandscookies och trejdeparscookies. Förstahandscookies placeras av hemsidan du besöker medan tredjepartscookies placeras av en annan webbplats. På slmf.se använder vi både förstahanscookies och tredjepartscookies.

Hur du undviker cookies

När du besöker vår webbplats kan du neka till alla eller vissa typer av cookies. Du kan även återkalla eller ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka här.

Du kan även blockera cookies genom att ändra inställningarna i din webbläsare. Då kommer din webbläsare automatiskt neka till cookies eller informera dig när en hemsida begär att få lagra cookies.

Efter ditt besök kan du granska och radera de permanenta cookies som har lagrats i din webbläsare. I listan nedan ser du namnet på de cookies slmf.se sparar så att du enkelt kan identifiera dem.

Här hittar du mer information om hur du hanterar cookies i din webbläsare:

Cookies som används av tredje part

På slmf.se kan det finnas innehåll som bäddas in från YouTube. YouTube placerar cookies i din webbläsare när du besöker youtube.com eller när du trycker på inbäddat innehåll från YouTube som finns på vår hemsida. slmf.se kan inte styra över dessa cookies eller de personuppgifter och information som kan komma att samlas in. slmf.se använder inte de tjänster för riktad marknadsföring som erbjuds av YouTube. Därmed behöver du som användare kontrollera YouTubes hemsida för att få ytterligare information om hur de hanterar cookies, vilken information de samlar in och hur du kan ta bort eventuella tredjepartscookies.

Cookies som används på slmf.se

Nödvändiga cookies behövs för att för att webbplatsens grundläggande funktioner ska fungera korrekt och för att vi ska kunna spara ditt val av cookies.

  • cookies_set

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: slmf.se

  • selected_cookies

    Syfte: Sparar besökarens val av cookies.
    Utfärdas av: mk cookie master
    Livslängd: 1 år

    Domän: slmf.se

Statistiska cookies hjälper webbplatsens ägare att förstå hur besökare interagerar med webbsidan genom att samla in och rapportera dessa uppgifter.

  • _ga

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 2 år

    Domän: slmf.se

  • _gat

    Syfte: Används för att läsa och filtrera förfrågningar från bots. Om Google Analytics distribueras via Google Tag Manager kommer denna cookie att heta _dc_gtm_.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 minut

    Domän: slmf.se

  • _gid

    Syfte: Används för att förstå hur besökaren navigerar runt på webbplatsen.
    Utfärdas av: Google Analytics
    Livslängd: 1 dag

    Domän: slmf.se

För Svensk Lungmedicinsk Förening (nedan kallad SLMF) är personlig integritet viktigt. Vi eftersträvar en hög nivå av dataskydd. I denna policy förklarar vi hur vi samlar in och använder personuppgifter. Vi beskriver också dina rättigheter och hur du kan göra dem gällande. Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor om hur vi behandlar dina personuppgifter. Kontaktuppgifter hittar du under Kontakt, längst ned på sidan.

Vad är en personuppgift och vad är en behandling av personuppgifter?

Personuppgifter är alla uppgifter om en levande fysisk person som direkt eller indirekt kan kopplas till den personen. Det handlar inte bara om namn och personnummer utan även om till exempel bilder och e-postadresser.

Behandling av personuppgifter är allt som sker med personuppgifterna i IT-systemen, oavsett om det handlar om mobila enheter eller datorer. Det handlar om till exempel insamling, registrering, strukturering, lagring, bearbetning och överföring. I vissa fall kan även manuella register omfattas.

Personuppgiftsansvarig

För de behandlingar som sker på i anslutning till denna hemsida och SLMFs övriga verksamhet är Svensk Lungmedicinsk Förening (organisationsnummer 802010-1831), personuppgiftsansvarig.

Vilka personuppgifter samlar vi in om dig och varför?

Här på hemsidan behandlar vi endast de personuppgifter som du som användare godkänt vid frågan om Cookies.

För hantering av ditt medlemskap samt kommunikation med våra medlemmar samlar vi i huvudsak in ditt namn, adress och kontaktuppgifter. För branschstatistik och distribution av vår medlemsmatrikel samlar vi även in information om din arbetsplats och specialisering.

Övrig insamling, som till exempel i anslutning till ett SLMF-arrangerat evenemang eller kurs, regleras från fall till fall. Insamlingen är aldrig mer omfattande än vad som krävs för att genomföra aktiviteten.

Vi behandlar dina personuppgifter för att kunna fullgöra våra skyldigheter enligt våra stadgar och för att uppfylla de lagar och regler som vi omfattas av.

Personuppgiftsbiträden

I en del situationer är det nödvändigt för oss att anlita andra parter. Till exempel görs hemsidan, nyhetsbreven och vår medlemstidning av Mediahuset i Göteborg AB. Vi kontrollerar personuppgiftsbiträden för att säkerställa att de garanterar säkerheten och sekretessen för personuppgifterna. När personuppgiftsbiträden anlitas sker det bara för de ändamål som är förenliga med de ändamål vi själva har för behandlingen.

Aktörer som är självständigt personuppgiftsansvariga

Vi delar även dina personuppgifter med vissa andra aktörer som är självständigt personuppgiftsansvariga, till exempel vår moderförening SLS eller myndigheter som Skatteverket, när vi är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter med stöd av lag eller myndighetsbeslut. När dina personuppgifter delas med en aktör som är självständigt personuppgiftsansvarig gäller den organisationens integritetspolicy och personuppgiftshantering.

Hur länge sparar vi dina personuppgifter?

Vi sparar aldrig dina personuppgifter längre än vad som är nödvändigt för respektive ändamål. Vissa uppgifter i bokföringen behöver på grund av lagstiftning till exempel sparas i minst sju år.

Vad är dina rättigheter som registrerad?

Som registrerad har du enligt gällande lagstiftning ett antal rättigheter. Du har rätt till att få ett utdrag som visar vilka personuppgifter vi har registrerade om dig. Du kan begära rättelse av felaktiga uppgifter och i vissa fall radering.

Kontakta oss vid frågor om hur vi behandlar personuppgifter.

Om du har frågor om hur vi behandlar personuppgifter kontakta vår kassör som är ansvarig för personuppgiftsfrågor.

Vi kan komma att göra ändringar i vår integritetspolicy. Den senaste versionen av integritetspolicyn finns alltid här på webbplatsen.