Avhandlingsreferat: kvinnliga könshormoners roll i kvinnors hälsa

Det finns betydande könsskillnader inom ett brett spektrum av sjukdomar. Exempelvis är kvinnor mer benägna än män att utveckla Sjögrens syndrom, systemisk lupus erythematosus (SLE) och autoimmun sköldkörtelsjukdom. Å andra sidan är kranskärlssjukdom, Parkinsons sjukdom och allvarlig covid vanligare bland män. Dessa observationer har lett till hypoteserna att kvinnliga könshormoner (östrogener och gestagener) kan spela en viktig roll i utveckling av dessa sjukdomar.

Astma är en sjukdom i luftvägarna som drabbar uppemot 18 % av befolkningen. I decennier har en ålders- och könsrelaterad förändring av astma rapporterats från olika kontinenter. Innan puberteten är astma vanligare hos pojkar än hos flickor, men från tonåren och upp i vuxen ålder blir astma vanligare hos kvinnor än hos män. Även om denna trend beskrivits i över 40 år, är bevisen som kopplar kvinnliga könshormoner till astma fortfarande osäkra.

Denna avhandling syftar till att undersöka kvinnliga könshormoners roll i kvinnors hälsa, med särskild fokus på astma. De hormonella exponeringarna av intresse innefattar ålder vid första och sista menstruation, vilka vanligtvis används som indirekta mått för kvinnliga könshormoner som produceras av den egna kroppen, samt de två vanliga behandlingarna med utifrån tillförda könshormoner (hormonella preventivmedel bland kvinnor i reproduktiv ålder samt menopausal hormonbehandling [MHT] bland kvinnor i klimakteriet).

I artikel I genomförde vi en så kallad paraplyöversikt, där vi sammanfattade och analyserade bevisen från tidigare publicerade litteraturöversikter i ämnet, för att få en heltäckande bild kring effekterna av MHT hos kvinnor i klimakteriet. Sammantaget fann vi att MHT har en komplex balans av fördelar och risker för olika utfallsmått.Förutom att lindra vanliga klimakteriebesvär, såg vi bland annat att MHT var associerat med en minskad risk för frakturer, diabetes, matstrupscancer, magsäckscancer och tarmcancer. Å andra sidan ökade risken för stroke, blodproppar, sjukdom i gallblåsan, bröstcancer och äggstockscancer vid MHT-behandling.De ingående litteraturöversikterna var endast av måttlig till låg övergripande kvalitet.

I artikel II genomförde vi en matchad fall-kontrollstudie för att fastställa effekterna av användning av hormonella preventivmedel och MHT gällande risken att utveckla astma hos kvinnor. Vi fann att användning av hormonella preventivmedel kan minska risken för astma hos kvinnor, medan användning av MHT kan öka risken hos kvinnor i klimakteriet.

I artikel III genomförde vi en matchad fall-kontrollstudie för att undersöka effekterna av ålder vid första och sista menstruation på risken för astma. Vi fann att tidig ålder vid första menstruation var associerad med en ökad risk för astma. Relationen mellan ålder vid sista menstruation och risk för astma hos kvinnor i klimakteriet var osäker.

Sammanfattningsvis kan kvinnliga könshormoner ha inverkan på hälsa på en rad olika sätt hos kvinnor. Paraplyöversikten utgör ett omfattande verktyg för läkare liksom patienter vid bedömning av för- och nackdelar med MHT-behandling av kvinnor i klimakteriet. Fler epidemiologiska och kliniska studier om kvinnliga könshormoner och astma i olika befolkningar behövs dock för att ytterligare bekräfta våra slutsatser. Ytterligare mekanistiska studier behövs också för att identifiera potentiella könshormondrivna astmatyper liksom nya läkemedelsmål,för att därigenom närma sig individualiserade förebyggande åtgärder och behandlingsstrategier mot astma.

GUO-QIANG ZHANG, PhD Krefting Research Centre, Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.